Equus Caballus - Tellus Tauntauns

Bits där fram, sparkas där bak, hala på mitten. men ack så underbara!

Jag pratar förstås om hästar.


Den här tråden är till för alla som överhuvudtaget har någon åsikt om dessa varelser med mjuka mular och tunga hovar.

Har du någon häst-historia aller kanske någon fråga, posta här!

(och tack Enji för att du hjälpte en fantasilös kullersten med namnförslag )

 

Inga problem, Cobby-bobby... och nu ska vi väl äntligen kunna sluta driva folk galna med snack om ganascher och gamascher i Godmorgon...

 

men det är ju så kul när folk blir förvirrade...

Jag red både igår och i måndags, jag red istället för mamma i måndags.

I måndags red jag Intima. jag tror jag har berättat om detta fuxsto förut, när det inte gick så bra. den här gången gick det bättre, vi jobbade med skänkelvikningar.
Intima är rätt vig, så det gick väldigt bra
att hon sedan inte ville galoppera i en trevlig takt utan stack iväg var inte lika trevligt, men på det stora hela är jag nöjd

och igår red jag Dinozar, och vi hade vikarie. Dinozar är en ridskolehäst i ordets rätta bemärkelse, han kan om man säger till honom tillräckligt tydligt. men man måste vara väldigt tydlig, väldigt ofta, så man blir trött av att rida honom...

gah! jag får inte rida på fredag, för alla instruktörer är på globen!! hela ridskolan kommer stanna upp i helgen, alla ska dit. även jag visserligen, men jag har inte lektioner att hålla...men då de flesta kommer att vara där på fredagen är det kanske lika bra...

 

Ooh, vad härligt att åka till Globen...

Suck, varje gång nån pratar om att de ridit får jag en sån himla lust att börja igen. Synd bara att det är så jäkla dyrt... nåja. Förr eller senare ska jag sätta igång igen!

 

Jag är ingen stor hästmänniska (kentaur?) själv men jag går med min dotter (6 år) på ridskolan varje lördag. Har i och för sig ridit en del på syrrans hästar genom åren men inte med någon större ordning.

Jag lär mig en hel del dock eftersom jag leder hästen på ridskolan (annars vågar inte min dotter vara med).

Fråga: hur lär jag min dotter att "rida lätt" eller någon annan bra teknik för att det inte skall bli så tokskumpigt när man travar?

 

Tja, hur sjutton lär man nån annan att rida lätt? Jag kan inte ens minnas hur jag lärde mig det själv...

Jag antar att det är en övningssak, som med det mesta andra. Träna träna träna, i början får man antagligen anstränga sig för att ställa sig upp och sätta sig ner, men så småningom bör man komma in i rytmen och det går mer och mer automatiskt.

Fast, jag är ju ingen instruktör... Borde inte hennes ridlärare kunna hjälpa? Iofs, är de många i en grupp brukar det ju inte bli mycket enskild undervisning.

Oh, och ett vanligt nybörjarfel när man travar är att man lutar sig framåt i sadeln. Då skumpar det mer... inte luta framåt, alltså!

Kul att du intresserar dig för din dotters hobby iaf! Min pappa var (är) närmast livrädd för hästar och vägrade i stort sett gå in i stallet... aldrig att han skulle lett en häst!

 

Rida lätt är inte så svårt när man kommer på knepet... men det är svårt i början!
det är ett skutt(ett steg, men i sadeln känns det som ett skutt) sittandes och ett skutt stående, men då måste man känna hästens rytm.
kan hon klappa takten till musik kan hon nog känna hästens takt

(och applåder till ponny-pappan, varje gång min fader har visat sig i stallet har jag ramlat av hästen, så han håller sig undan nuförtiden...lite trist...)

 

Släng upp henne på ryggen och trava omkring, W!

Inget jag har provat, men det borde fungera. Trav är ju en tvåtaktig rörelse...

Oj, minns när jag började rida. 1986 tror jag att det var, på gamla K4, ett fd regemente som blivit ridskola/privatstall när försvaret avhästades på 60-talet. Stort (c:a 100 hästar totalt) och lite läskigt, men riktigt mäktigt även om det var lite dåligt omhändertaget. Väldigt härdade och mer eller mindre elaka ridskolehästar var det och de var stora som sjutton. Mamma vågade inte följa med från början, trots att hon själv ridit när hon var yngre, så pappa fick följa med och leda häst.

Många år och hästar senare är jag för tillfället hästlös med stor abstinens. Uppe i Umeå står familjens älskade häst Kirsten, ett litet halvblodssto, och bara väntar på att jag ska få komma hem och rida henne. I min frånvaro är det mamma som tränar henne i dressyr och min syster som hoppar. Mig brukar de utnyttja till att låta henne springa av sig all överskottsenergi. Hon är fruktansvärt stark och snabb, så det är inte helt lätt att kontrollera henne ute. Alltså slänger de glatt upp mig, familjens galning, på ryggen.

 

fin häst Lynx!

det här är min älskling Kenta

[image=http://w1.875.telia.com/~u87526411//bilder/kenta.jpg]

han är en ridskolehäst på Vallentuna Ridcenter, där jag ridit i 10 år.

Kenta är en underbar grinig kärlekskrank gubbe, han kräver ständig uppmärksamhet, annars sparkar han i väggarna, men han är så kittlig och skygg så man får inte borsta honom. han biter och sparkar i luften men han nuddar en aldrig. men de flesta blir rädda när han skrämms, och tycker illa om honom.

det är synd, för när man verkligen tar sin tid med honom är han jättegosig och vill bli ompysslad så länge man inte kittlas. han är underbar

 

Trist... tänkte leta rätt på en bild på min favorithäst Cherie, men hon finns uppenbarligen inte kvar på ridskolan... känner inte igen hälften av namnen som står på ridskolans hemsidan. Nå, min andra favorit Billy Boy III finns iaf kvar... underbar häst, om än lite smålat ibland.

Det är alltid lite deprimerande att återvända till en ridskola efter lång tids frånvaro... ofta så många av de gamla hästarna som är borta.

 

Tusentack för tipsen Enji och Cobble! Imorgon är det dags igen så då skall vi se om det fungerar.

Som ni sa så är det ju naturligtvis övning som gäller, precis som när man skall lära sig åka skidor eller cykla.

Tack för supporten, klart man ställer upp på sin lilla tjej! Jag måste erkänna att jag själv tycker det är ganska mysigt med hästar. I synnerhet några av ridskolans hästar är väldigt gosiga (eller vill dom kanske bara muddra mig på godis). Fast man vet ju inte riktigt hur länge dotterns intresse håller i sig förstås.

Det har faktiskt slumpat sig så att alla i min familj har försökt lära sig rida vid något tillfälle, mycket beroende på att alla har jobbat på High Chapparall!

 

En fux, Cobble!!! Jag har alltid haft en svag punkt för fuxar, kanske för att min mest älskade häst någonsin var ett långbent fuxsto. En riktigt rubbad häst, som förmodligen skulle suttit med tvångströja i ett vadderat rum om hon varit människa. Bland annat så hade hon allvarlig klaustrofobi och skadade sig så ofta och på så udda sätt att man kunde tro att hon var självmordsbenägen. Hur många hästar har lyckats med att både fastna under en bro och under en lastbil? Men så faller jag alltid för de mest knäppa hästarna.

W, lycka till! De är säkert ute efter att muddra dig på allt du kan tänkas ha i fickorna, men de har nog ingenting emot att bli lite gosade med i samma veva. Vad kul att jobba på High Chaparall! Jag var där en gång när jag var liten och ville aldrig mera därifrån efter det. Tyvärr var jag inte så stor så det gick relativt lätt för mina föräldrar att knöla in mig i bilen igen och köra vidare.

Är det någon som sett om de visat något från Globen på tv eller om det ska visas något? Jag läste på dn.se att de hoppat över laserhinder och att ett laserhinder förmodligen ska vara med i Joker-hoppningen.
Var på Globen förra året och det är verkligen en upplevelse.

[image=http://www.dn.se/content/1/c6/20/84/94/peter463.jpg]

 

Oh, så det är inte bara jag som faller för tokiga fuxston?
En av mina första favorithästar, Tummelisa, var ett litet russ, svettfux. Hon hatade att bli sadlad, och brukade försöka sparkas eller bitas (om man kom så nära), men bara om man försökte sadla från vänster sida. Sadlade man från höger gick det bra.
Min andra favorit, Cherie, var också svettfux och hon brukar gilla att slänga av folk, få fnatt när man skulle hoppa och så bet hon alla hit och dit. Hmm, när jag tänker på saken har i stort sett alla mina favorithästar varit bitska... men fördelen var ju att man fick alltid vara ensam om dem.

Fast läste i nån gammal Min Häst att fuxar och rödhåriga människor inte går ihop, eftersom det blir två galna och virriga personligheter... själv tycker jag det är en suverän kombination.

 

Jag tror man faller för hästar som liknar en själv! jag kräver ständig uppmärksamhet, Enji är rödhårig, Lynx är galen. vattentät teori.

jag är på globen varje år, en tradition jag har med mamma, systern och en kompis. på söndag ska jag dit, titta på kür och show, jag ska vara där i 12 timmar
och jag hoppas att jag får se laserhinder... ett steg närmare ljussvärd...

 

Lek inte med maten

 

Dom bits...e höga och sparkas?

Äh, jag håller mig till droider

- Ptttrrrrrrmm Artoo! Halt! Stop you *blip*ing driod! Watch that wookie...! Nice jump on that second gate! yeah...

 

He he, misa lajk josa humor Berg!

Glömde ju att säga att vi testade era tips i lördags. Det plus att det bara var två barn (extra mycket uppmärksamhet från instruktören) gjorde att det gick riktigt bra! Verkar som om min dotter kommer att hålla på ett tag till.

Gnägg gnägg!

 

så kul att det gick bra Jedi-W!


här är en bild jag skrattade åt...


jag var på globen i söndags, det var underbart, förutom oroväckande mängder Fame Factory under själva showen. annars var det kul, speakern brummade som Jabba efter han sa något, och hästarna var jättefina.

Jag och mamma fick en självförtroende-kick av maskeradoppningen. Eric van der Vleuten och Niall Talbot klädde ut sig till clowner och hoppade som sådana, de gjorde alla fel man kan utan att det blev överdrivet, och jag kände igen mina knän, armbågar, ja hela min sits. synd bara att de gjorde fel medvetet

i måndags red jag Kenta, jag upptäckte att han är jätteduktig på bakdelsvändningar, och igår red jag Dinozar och upptäckte att han har en rätt trevlig galopp så länge jag är balanserad. fantastiskt, hästen är trevlig när man gör rätt

 

Jag tycker mycket om häster, men jag har ingen aning om hur man rida.
Har altid tänkte det skulle vara kul att lära mig någon gång i framtiden.

 

Ha ha, kanonbild Cobble!

Jag är lite inne på att haka på den nybörjargrupp för vuxna som rider innan min dotter. Tyvärr får man vänta tills nästa höst då...

 

tar de inte in elever ens till våren?

 

Nej märkligt nog inte. Jag trodde också att sådana här kurser var terminsbundna men antagligen är väl det en för liten ridklubb, dom har kanske bara en lärare och hon hinner kanske inte med.

Får väl åka och hälsa på syrran och rida på hennes häst istället...

 

Häst. Häst. Hästhästhästhäst. Häst. Jag är hemma!

Ååååh, vad det var härligt att fara ut till stallet direkt från flygplatsen och få gosa lite med lilla Kirsten. Vad jag har saknat den lukten. Finns inget bättre än en sammetsmule mot kinden.

Följde med och filmade när min syster hopptränade henne idag. Blev sååå sugen på att hoppa själv, det var länge sedan jag tränade nu.

Tyvärr slutade passet med en riktigt otäck omkullridning. En häst fick bommen mellan frambenen och flög omkull framåt. Han (hästen) ramlade så illa att han fick huvudet under sig själv och hade stora problem med att trassla ut sig för att ställa sig upp. Tack och lov hamnade inte ryttaren under iallafall, utan kom troligtvis undan med en hjärnskakning. Hästen verkade också ha klarat sig utan allvarligare skador, men var rejält blåslagen. Han blödde en hel del ur munnen (fick självklart en massa blod på mina nytvättade ridbyxor) så han hade nog bitit sig själv i tungan. Ska höra mig för imorgon om hur det gick.

Har själv varit med om en liknande omkullridning på en tävling och det är inget jag vill göra om. Vi hoppade av på tok för långt ifrån en oxer (ett hinder som är lika brett som det är högt för eventuella ickehästiga varelser), hästen räckte inte över utan fick bakre bommen mellan frambenen och slog en volt runt den och landade mer eller mindre på huvudet. Senare samma år kom nya regler som sa att det måste vara självutlösande skållor på de översta bommarna så att de ramlar ner vid ett visst tryck ovanifrån, så att de inte ligger kvar som den gjorde i mitt fall.

Jag hade också tur och klarade mig från att hamna under min häst, men vi blev rejält mörbultade båda två. Tack och lov för säkerhetsvästar, utan den hade jag nog varit betydligt mer trasig.

Om jag ska avsluta med något roligare, så ska jag ta hand om en häst vars ägare reser bort nu i jul. Tjoho! Ska träffa henne imorgon för att lära känna honom lite. Fred Flintstone. Stackars häst, vilket namn.

 

läskiga omkullridningar är, ja, läskiga. jag har klarat mig undan sådana, men mamma har blivigt riktigt skadad ett par gånger.

säkerhetsvästar är jättebra...jag har en men den används inte så ofta. jag rider ju mest dressyr, och västen slår i bakvalvet på dressyrsadeln. (för eventuella ickehästiga varelser är bakvalvet den kant på sadeln som sitter bakom sätet, och en dressyrsadel har ett högt bakvalv.)
jag har västen när jag hoppar och rider ut, men det sker tyvärr inte så ofta

roligt med en häst i jul!


I tisdags red jag Raffe, stallets största häst som vill vara stallets minsta. Raffe är väldigt gosig nämligen.... Men sadelgjorden var för liten, och det fanns inga andra gjordar, så jag var tvungen att ta en flatbacksadel. Jag märkte att jag blivigt rejält bortskämd med dressyrsadlar


Idag red jag Love, en trevlig liten fux. Jag hade ömma sittben av den hårda flatbacksadeln, så jag kännde verkligen hur mycket jag påverkar honom med sätet. det, och det faktum att jag var så sömnig att jag inte kunde göra annat än att slappna av gjorde att det gick jättebra

 

Well, har ingen erfarenhet av ridning direkt däremot avkastningar. Har ridit en gång och då blev jag omkullkastad och landade i ett dike. Min moster ramlade av en häst för nån vecka sen, hon skulle gå ner från galopp till nåt mindre snabbt typ (Rep är en ickehästig varelse). Hursomhelst så slutade det med ett antal brutna revben.

Pappa är en f.d. kavallerist däremot, red på K4 i Ume men jag antar att han blev less för han snackar aldrig om det.